v.18
Denna vecka har sannerligen varit en händelserik vecka på många sätt och vis. vi kan väl ta och börja med att summera vuogga resan måndag-torsdag:
som väntat så var bestigningen av björntoppen bland det jobbigaste jag har stött på, både på mentala och fysiska plan. men det till trots så var det trots allt inte själv vägen upp som var helvetet själv. utan det var givetvis den eviga etappen att ta sig ned. för tro mig när jag säger att åka utför med löparskidor är en konst för sig, som jag på rak arm kan säga att jag inte besitter. det fick både min egna kropp, och mina klasskamrater smaka på efter att jag valde kasta ur mig en ramsa med alla svordomar jag har hunnit lära mig under mina 18 år efter att jag gjort x-antal vurpor och mitt hopp om att komma ner levande sakta men säkert började avta. menmen som tur var så vände humöret lika fort som solen försvann och resten av dagarna blev mycket trevliga. måste dock få passa på att ge en eloge till rolle 70 bast, som utan tvekan hade det bästa flåset sin ålder till trots. vill tacka för din medverkan och man kan ju bara hoppas att man är lika hurtig vid samma ålder. (UTLOVAR EN FET BILDBOMD IMORGON SÅ SLIPPER MAN SKRIVKRAMP IKV DÅ!)
lördag dag bar det av till umeå, och scandic plaza hotell. på schemat stod shopping, en middag på en ganska random restaurang med märkliga bordsgrannar och kändisspan på anna bergendahl (enligt robin så kan man inte undgå hennes panna, "det finns bara en i sverige som har en sådan".) tror faktiskt att det kan ligga något i det. blev en kort men mysig visit. imorgon börjar man leva i verkligheten igen. känns svårt, på riktigt alltså.
som väntat så var bestigningen av björntoppen bland det jobbigaste jag har stött på, både på mentala och fysiska plan. men det till trots så var det trots allt inte själv vägen upp som var helvetet själv. utan det var givetvis den eviga etappen att ta sig ned. för tro mig när jag säger att åka utför med löparskidor är en konst för sig, som jag på rak arm kan säga att jag inte besitter. det fick både min egna kropp, och mina klasskamrater smaka på efter att jag valde kasta ur mig en ramsa med alla svordomar jag har hunnit lära mig under mina 18 år efter att jag gjort x-antal vurpor och mitt hopp om att komma ner levande sakta men säkert började avta. menmen som tur var så vände humöret lika fort som solen försvann och resten av dagarna blev mycket trevliga. måste dock få passa på att ge en eloge till rolle 70 bast, som utan tvekan hade det bästa flåset sin ålder till trots. vill tacka för din medverkan och man kan ju bara hoppas att man är lika hurtig vid samma ålder. (UTLOVAR EN FET BILDBOMD IMORGON SÅ SLIPPER MAN SKRIVKRAMP IKV DÅ!)
lördag dag bar det av till umeå, och scandic plaza hotell. på schemat stod shopping, en middag på en ganska random restaurang med märkliga bordsgrannar och kändisspan på anna bergendahl (enligt robin så kan man inte undgå hennes panna, "det finns bara en i sverige som har en sådan".) tror faktiskt att det kan ligga något i det. blev en kort men mysig visit. imorgon börjar man leva i verkligheten igen. känns svårt, på riktigt alltså.
Kommentarer
Trackback